Växter med röda blad

Jag kommer inte ihåg hur jag först verkligen upptäckte växter som inte har gröna blad. Det var nog inte kärlek vid första ögonkastet, men kanske tredje. Och när jag väl upptäckte dem så bara såg jag sådana. De är ju för bra då inget annat blommar och bryter av i de gröna rabatterna. Det finns många av dem också, här är tre av mina favoriter. Jag ska inte ge mej in på någon förklaring till varför de har röda blad, men det har säkert något med ljuset att göra och klorofyll finns säkerligen hos dem med.
 
Höstsilverax, alla som stött på denna växt tycker nog att den är riktigt stilig. Denna står här för tredje sommaren och den vill ha en lång sommar för att blomma här. Den har hittills  inte blommat, men det känns hoppfullt i år. Denna har jag fått av min kära mamma som köpte den i England på en trädgårdsresa. Jag vet att hon är lite avis på att den inte växer i hennes land, men hon är nog glad att jag tar så väl hand om den. Den är en ganska dyr filur, men jag skulle säga att den är värd sitt pris.
 
Alunrot, behöver väl inte någon närmare presentation,blommar snällt hela sommaren, med ett fantastiskt bladverk. Finns massa varanter.
Diablo, spirea, djävulsbuske, kärt barn har många namn. En buske som nu är en två meter, inte vet jag hur stor den ska bli. Den kommer med lite gröna blad på våren som sen blir röda, den blommar med vita blommor och sedan några små röda bär. Den är inte någon kräsen filur. Men stilig.
 

Nyttigheter på gång.

Det bor nog en liten ekorre i oss alla. Vintern väntar och det gäller att bunkra. Förr var det nödvändigt för att överleva, nu finns ju en jätteaffär öppet dagen lång året om. Men det är liksom lite roligare att äta det man själv tagit hand om. Känns lite nyttigare, lite tuffare. Man klarar sig själv liksom, frihet och styrka. Miljövänligare? Ja det vill jag ju tro, inga tomater som rest längre än de flesta människor, äpplen som jag inte besprutat en enda gång .Och nu börjar jag se resultat, vinbärsbuskarna är snart fyllda av svarta nyttigheter. Det hänger klasar från äppelträden och mangolden vill skördas. Det är nu det gäller att hålla i, fortsätta vattna, ta tid ett förvälla mangold och plocka bär.
 
En ny sort tomater för mig, en liten busktomat, med gula pärltomater. Inköpt i Nusnäs, har tyvärr tappat namnet. Men de ser smarriga ut. Tomater vill ha sol och vatten och näring. Så det är bara att hålla ut och ge dom. Föredrar busktomat som inte behöver hängas upp och så.

 
Mangold, används som spenat, men betydligt enklare och godare. Lite okänd för många, men en av mina odlingsfavoriter och som jag fått med mig hemifrån, där mamma ofta stuvade mangold.

 
Svarta vinbär, blir bara godare för varje år. Innehåller enligt de som vet massor av c-vitamin. Goda att äta som de är, eller göra saft, juice och gele.
 
Äppelår, är det tydligen vartannat år, och i år är ett sådant år. Detta träd har följt med gården och jag tror det är riktigt gammalt. Jag har tydliga äppelminnen från min barndom, då vi klättrade i träden och fyllde hinkar med äpplen för att sedan göra mos. Mos med massa socker, så klart när det var farmor som stod för receptet. Nu föredrar jag äpple, turkisk yogurt, vaniljkesella och kokos. Mums!!
 

Ljusrosa, mörkrosa, cerise, aprikosrosa, rosarandigt.

Nu är det sommar, det blir inte så mycket mer sommar än så här. Sommar gillar jag, det finns det säkert fler som gör. Det är det där med värmen tror jag som är något speciellt. Att bara gå ut utan mössa och vantar, eller förresten jag hade en tunn mössa i morse när jag och min bästis var ute och gick. Hon är en vän som har förmågan att se världen i ett rosa skimmer.  Men när jag kom in från min kvällsvandring i trädgården ikväll och tömde min kamera så inser jag att det blir inte så mycket mer rosa än så här. Det var så mycket rosa därute. Så just nu är min värld också så där härligt ljusrosa. När det är som kallast här i vinter och mörkret faller på så ska jag titta tillbaka på denna rosa period. Annars så blir det inte så mycket rosa här inne, jag är ju den ljusblå tjejen, det var min lilllasyster som var den rosa. Men när det gäller blommor så kan det inte bli för mycket rosa. Här kommer ett urval från rosa vackra blommor.
 
En rosa söt näva! Enkel, täcker fint och kravlös!
 
Rosor, en klassiker. Grannens som vi njuter av när de är ute på andra äventyr.
 
Dubbel vallmo, lite häftig !

Purpurklätt, en tvååring som kommer lite mot hösten. Lyser upp fint, en invandrare från grannen. Tack Kjell och Agneta!

Bortsnejlika, en av mammas favoriter. Inte så tokig.

Åh pioner. Blommar än. Vet inte vilken sort. Men underbar.
Klematis, Hagley Hybrid, ett av mina senaste tillskott på klematis fronten. Gillar den redan. Den verkar gillas att bo hos mig.

 

Åh nu blommar Vallmon...

 
Mitt i högsommaren, Juli kan vara för härlig. Och mina ettåriga vallmo börjar slå ut. De kommer i många färger, från rött, vitt ,rosa, orange och mina favoriter slår ut i lila. Jag vet aldrig var jag var strött ut dessa frön och det innebär alltid en överraskning. De är även luriga och byter lite färger så varje knopp är spännande att se vad det blir av. Jag föredrar dessa ettåriga vallmo framför de tvååriga och någon perenn vallmo jag har. De ska tydligen finnas runt 120 olika sorters vallmo och det är en växt som odlades redan " av de gamla grekerna". De är tuffa, de växer där de får, inte så kräsna, kan behöva gallras då de lätt sår sig själv i massor och tar ut varandra. Och knopparna som blir när de blommat över är fantastiskt vackra. Men det gäller att njuta av dem varje dag för en vallmoblomma har ett sorligt kort liv. Dessa Vallmo har jag haft några år, jag plockar av knopparna varje höst och strör ut sent på hösten eller våren. Enkelheten och att det är helt gratis är förtjusningen.
 
 
 
Härlig kombination, jättedaggkåpa, rosa pion, ljusrosa stjärnflocka!
 
 
Det  tar sig i grönsakslådorna, nu gäller det att hitta på gröna rätter och äta sallad så det sprutar. Hela årskonumtionen av sallad kan intas under ett par veckor. Tänk om man hade kunnat sprida ut det över året. Grönkål är en nyhet för året  och jag ser fram emot en grönkålspaj med chevre som vi åt i julas. Annars är grönkål och jag nya bekantskaper. Jag vet inte alls vad jag kan göra med den.
MIn egen broccoli, fantastiskt. Nu ska jag bara se till att jag är före kållarverna. Ser fram emot att skörda dessa nyttigheter.
 

RSS 2.0