peas and carrots

Idag är det måndag, en ganska kall och grå måndag. En dag då det inte händer så mycket och allt känns lite jobbigt bara. Jag önskar jorden vände sig själv, att barken hoppade ur påsen och lade sig på landen, att fröna satt sig själva och ogräset tog livet av sig själv. Men som tur är så är det ju bara växter där ute som kokar sin egen mat helt utan min hjälp, heja fotosyntesen. Nu känns det ju faktiskt lite lättare. Trädgården reder ju sig själv, det är inte en ladugård full med kor som jag har där ute. Kanske tur att mina hönsplaner bara är planer, när jag verkar ha en liten latmask i mig. Mina dillpioner verkar inte bry sig så mycket om det grå och kalla, de är inga kräsna typer. Men så har de säkert stått här i snart tvåhundra år och jag tror inte det var bättre förr. Nu finns ändå golvvärme i badrummet, fullt med mat i kylen och fri tillgång på kaffe och choklad. Om jag fantiserar lite så skulle dillpionerna  kunna föreställa några palmer lite närmre ekvatorn och värmen. Jag tar nya tag imorgon, då blir det mer göra och mindre tänka!!