Årets sista sommardag
Sista augusti, hösten på intåg. Då är jag plötsligt inte lika allert i trädgården. Det är liksom roligare att ställa i ordning i den ljusa våren än att städa upp efter sig under de mörkare höstkvällarna. Samtidgt är det nu som man får skörda vårens och sommarens slit, för vilken sommar det varit. Sommardagar soltimmarna aldrig tog slut. Vad är kvar nu då, ja det är väl att peta ner några lökar som jag ska innhandla under helgen, återkommer om dessa. Ja plocka in allt gött, försöka ta hand om alla äpplen och annat ätbart. Jo jag har en klematis som jag inhandlat under våren men som fortfarande står ledsen i sin kruka och ger mig lite dåligt samvete. Nej imorgon ska den ner, så är det bara. Han ska få en fin plats, en vi klematis som ser spännande ut. Det som blommar nu är dahlior, solhatten, höstanamoner och blodtoppen. Och snart snart kommer mitt höstsilverax slå ut för första gången.
Solhatt, enchiachea, en växt som man gör sådana där nyttiga droppar av som man ska äta för at slippa bli förkyld. För några år sedan upptäckte jag dessa och blev helt förälskad i dem, de finns i många häftiga varianter, tex limefärgade. Men det är bara dessa klassiska gulvita och rosa som överlever här hos mig. De andra vill nog gärna ha lite sydligare breddgrader. Men jag tror faktiskt jag ska göra ett försök med någon exotisk variant nästa sommar. förälskelsen har dock gott över något, inte längre lika stor favorit, men absolut en av höstens guldkorn.
Flox finns ju i alla dess former, och de är ju trevliga till hösten. Min mormor har en mer knallrosa variant, den vill jag hellre ha. Mera färg tack! Men flox är lättsamma individer, kommer tillbaka år efter år och har då växt på sig lite grann.
Blodtopp och vita solhatt, fin kombination i landet. Sköter sig själva!
Min röda blodtopp, inte lika frodig i år. Mera hästskit tills nästa år!
En sen klematis, första året denna blommar. Och en blomma blev det, okej nästa år tiodubblar du dig, då börjar det lika något. Hoppas hoppas, endel klematisar är ju för kinkiga och sega.
Rödluva, vilka fantastiskt fina äpplen, men dock inte riktigt min favoritsmak. De är helt enkelt för röda och skalet är för segt. Men de är oerhört vackra och skalar man dessa så är de faktsikt riktigt goda! Rödluvan , från Ryssland?? tål tydligen mycket mycket kallt.
Dahlior, första gången jag sätter sådana. De var några tillsynes urdöda knölar i våras när jag fick dem i en påse. Tydligen så stoppade jag ner dem i det besvärliga landet framför bron och nu blommar de så här vackert. besvärligt då det behöver vattnas regelbundet. Men dahlior var ju riktigt roligt. De finns ju oxå i så många varianter och färger.
Kommentarer
Trackback
