peas and carrots

 

Så var det höst, iallafall om man tänker på månaden september. Det finns säkert många definitioner på höst , typ om en tredjedel av löven är gula och någonting med medeltemperaturen är under 10. Och i så fall är det inte höst, sommaren 2013 håller sig envist kvar och bjuder på den ena dagen vackrare än den andra. I trädgården så kämpar de sista blommorna och det är liv i landen. Om  de flesta blommorna nu gett upp och lämnat efter sig sina frön så kan jag fortfarande njuta av alla dessa vackra blad i olika former.

 

 

Här kommer några av mina favoriter som är värda att uppskattas lite. Daggkåpan, med vackra små vattendroppar. Magiskt liksom. Dom här tål det mesta, både torka regn och annat elände.

En variant av spetsmössa, kom tyvärr lite i skymundan då en malva spred sig ut över den. Men nu har jag hjälpt den och nästa år ska jag skydda den bättre. 

 

 

 

 

 

 

 

 

Slanggurka?? Har aldrig odlat, men dessa verkar bara växa på bredden . Spännande!!

Blodtopp, en växt som verkligen trivs hos mig. Vi gillar varandra. Jag kände inget speciellt när jag fick denna växt av en vän, men det växten blev snabbt en favorit. Den har sådan växtkraft, blir 1,5 meter hög. Röda små torra blommor?!, Den blir fin att torka om man gillar torkade växter. Den sägs hjälpa mot blödningar och inflammationer. Matsmältningsbefrämjande. Bladen ska ha en Gurkliknande smak.( Jag har inte smakat)  Kan användas som färskkrydda i sallad m.m. Den finns faktiskt vild på Gotland. Jag har nu fått två till andra sorter av blodtopp, men de verkar inte lika fina som denna fantastiska . Blodtopp. Verkligen en fining!

Oj vilken sommar och värme det blev. Det hade nog jag inte räknat med. En juli månad utan en knappt droppe regn. Vad är det som är bra med det då om man tänker trädgård? Hmm, ja man behöver inte klippa gräset så ofta. Dillen verkar ha klarat sig fint. Det blir också mycket bär, hallon, svarta vinbär, körsbär. Vet inte om det beror på det uteblivna regnet eller om det är alla soltimmar. Vattenslangen har använts flitigt och trots det har många växter gett upp eller blivit angripna. Något som inte verkar gilla torka är broccolin, den gav upp ganska tidigt. Även rödbetorna ser ut som små skorvar. Men det är ändå förvånande hur många växter som fixat denna torka. Ja så när inte mycket hänt på bloggen så har jag vattnat desto mer. Annars så tappar man lite suget så här inför hösten, man börjar tackla av, ogräset börjar ta över i vissa land. Nej detta var allt för denna gång. Här kommer lite av mina vackra blommor.

Jag kommer inte ihåg hur jag först verkligen upptäckte växter som inte har gröna blad. Det var nog inte kärlek vid första ögonkastet, men kanske tredje. Och när jag väl upptäckte dem så bara såg jag sådana. De är ju för bra då inget annat blommar och bryter av i de gröna rabatterna. Det finns många av dem också, här är tre av mina favoriter. Jag ska inte ge mej in på någon förklaring till varför de har röda blad, men det har säkert något med ljuset att göra och klorofyll finns säkerligen hos dem med.

 

Höstsilverax, alla som stött på denna växt tycker nog att den är riktigt stilig. Denna står här för tredje sommaren och den vill ha en lång sommar för att blomma här. Den har hittills  inte blommat, men det känns hoppfullt i år. Denna har jag fått av min kära mamma som köpte den i England på en trädgårdsresa. Jag vet att hon är lite avis på att den inte växer i hennes land, men hon är nog glad att jag tar så väl hand om den. Den är en ganska dyr filur, men jag skulle säga att den är värd sitt pris.

 

Det bor nog en liten ekorre i oss alla. Vintern väntar och det gäller att bunkra. Förr var det nödvändigt för att överleva, nu finns ju en jätteaffär öppet dagen lång året om. Men det är liksom lite roligare att äta det man själv tagit hand om. Känns lite nyttigare, lite tuffare. Man klarar sig själv liksom, frihet och styrka. Miljövänligare? Ja det vill jag ju tro, inga tomater som rest längre än de flesta människor, äpplen som jag inte besprutat en enda gång .Och nu börjar jag se resultat, vinbärsbuskarna är snart fyllda av svarta nyttigheter. Det hänger klasar från äppelträden och mangolden vill skördas. Det är nu det gäller att hålla i, fortsätta vattna, ta tid ett förvälla mangold och plocka bär.

 

En ny sort tomater för mig, en liten busktomat, med gula pärltomater. Inköpt i Nusnäs, har tyvärr tappat namnet. Men de ser smarriga ut. Tomater vill ha sol och vatten och näring. Så det är bara att hålla ut och ge dom. Föredrar busktomat som inte behöver hängas upp och så.

 

 

Mitt i högsommaren, Juli kan vara för härlig. Och mina ettåriga vallmo börjar slå ut. De kommer i många färger, från rött, vitt ,rosa, orange och mina favoriter slår ut i lila. Jag vet aldrig var jag var strött ut dessa frön och det innebär alltid en överraskning. De är även luriga och byter lite färger så varje knopp är spännande att se vad det blir av. Jag föredrar dessa ettåriga vallmo framför de tvååriga och någon perenn vallmo jag har. De ska tydligen finnas runt 120 olika sorters vallmo och det är en växt som odlades redan " av de gamla grekerna". De är tuffa, de växer där de får, inte så kräsna, kan behöva gallras då de lätt sår sig själv i massor och tar ut varandra. Och knopparna som blir när de blommat över är fantastiskt vackra. Men det gäller att njuta av dem varje dag för en vallmoblomma har ett sorligt kort liv. Dessa Vallmo har jag haft några år, jag plockar av knopparna varje höst och strör ut sent på hösten eller våren. Enkelheten och att det är helt gratis är förtjusningen.

 

 

 

Det händer mycket nu i trädgården. Pioner börjar slå ut, det växer så det knakar i pallkragarna, så nu gäller det att äta sallad av bara den. Det blir så allt på en gång jämnt. Sen regnar det och regnar, som det brukar i midsommartider. Vi har döpt vår älskade unge också i trägården, det kändes så rätt att vara hemma där vi trivs allra bäst. Våra nära och kära , släkt och vänner var där och vi hade en härlig dag. Mamma plockade en underbar bukett och av sina mostrar fick Olle ett päron och äppelträd som nu står och väntar på att få sin plats i trädgården. Att plantera ett träd är inte alltid så lätt, det ska ju stå där ett antal år och det blir större och större. Får liksom fundera hur man vill ha det när man blir gammal.  Men nu har vi bestämt oss och det är bara att ut och göra ett träningspass med spade och skottkärra. Jag gjorde även en tur upp till en handelsträdgård och kom hem med en svart akleja som jag hoppas ska trivas med de andra aklejorna. Vi har även en soffa på altan på gång och en gungställning som ska komma på plats. En dopgåva från Mormor och morfar. Som sagt vem har tid att sitta här och skriva .

Skolavslutningsvecka, ja då börjar sommaren på riktigt. Så känns det för mig iaf, trots att jag går och lufsar här hemma. Det blir så mycket tid ute så att det inte blir så mycket förevigat här, men jag vill ju ändå kunna njuta av detta i sommar, så nu har jag satt mig och tänkte rapportera lite över nuläget där ute. Jättevallmo, den knalloranga saken är på topp, förr tyckte jag de var fruktansvärt fula, men nu älskar jag dom.  Har kanske lite svårt för de ludna bladen, men knoppen och blomman är ju så cool. Syrenen har blommat över, den tokblommade i år. Det börjar gro i grönsakslanden, en rensning och första gallring står på agendan. Några av mina klematisar har kommit fint, är nöjd med en typ av buskklematis som jag fyndade förra året. Har även två nya klematisar som ska stoppas ned. Har däremot två favoriter bland mina klematisar som inte kommit upp, lite oroväckande, en av släktet vicitella med vita och limegrönablommor. Jag håller tummarna ett tag till, innan jag ger upp hoppet.